Paradigmskiftet i mjukvaruindustrin: från kod till kultur och ansvar
- Ida Martinsson
- 24 okt.
- 5 min läsning
Insikter från Lindholmen Software Development Day 2025
Årets Lindholmen Software Development Day, arrangerad av Great med partners, hade temat Paradigms of the Software Industry. Det blev en dag fylld av insikter om framtidens utveckling, där talarna visade hur snabbt branschen förändras och hur roller, ansvar och värdeskapande behöver omdefinieras.
Det blev tydligt att vi står mitt i ett skifte:
från att bygga kod till att bygga förståelse
från system till ekosystem
och från säkerhet som kontroll till säkerhet som kultur
När kod inte längre är värdet
Först ut på scen var Daniel Langkilde med föreläsningen The Floor is Lava. Han ställde frågan: Why do businesses exist? och konstaterade att företag i grunden finns till för två saker: att skapa värde och att fånga värde.
I AI-eran har det blivit enklare än någonsin att skapa något. Med verktyg som Claude och andra AI-modeller kan vem som helst generera kod, texter och prototyper. Men det verkliga arbetet handlar inte längre om att skapa, utan om att förstå var värdet uppstår och hur man fångar det.
Langkilde visade hur flera av mjukvaruindustrins klassiska affärsmodeller utmanas. Modeller som bygger på intellectual property (IP) tappar i värde eftersom kunskap och innovation sprids mycket snabbare än tidigare. När du väl har hunnit söka patent har världen redan sprungit vidare. Detsamma gäller affärsmodeller som bygger på så kallade switching costs, där användaren stannar kvar för att det är för jobbigt att byta leverantör. Med AI-drivna lösningar och standardiserade API:er blir det enklare än någonsin att byta.
Utvecklarrollen håller på att förändras. Det räcker inte längre att vara duktig på kod, man måste förstå kunden, syftet och sammanhanget. Framtidens utvecklare behöver bli product developers, inte bara software developers – människor som kan tolka kundbehov, förstå affärsmål och skapa lösningar som verkligen gör skillnad.
Langkilde delade också sin syn på ledarskap och kultur. För honom handlar framgångsrika team om full transparens. Han berättade att alla i hans team får läsa mejlen han skickar till styrelsen, för att alla ska ha samma information och kunna ta ansvar. Den som tycker att det blir för mycket press är förmodligen på fel plats.
Varför detta spelar roll för din organisation
Det är ett ovanligt men kraftfullt sätt att se på samarbete: att förtroende och delad kunskap är grunden för innovation. Om utvecklarrollen förändras måste även organisationens strukturer och processer anpassas, och det skiftet är redan här.
Glädje som konkurrensfördel
Nästa keynote, Holly Cummins, tog vid där Langkilde slutade men från ett helt annat perspektiv. Hennes presentation Developer Joy handlade om hur synen på arbete håller på att förändras.
Hon beskrev det gamla paradigmet som "jobbet är inte en plats att vara glad på". Vi har länge tänkt att arbete ska vara kämpigt och att trivsel betyder brist på disciplin eller att man inte tillräckligt produktiv. Men, sa Holly, det nya paradigmet säger något helt annat (som vi även vetat länge):
"Pleasure in the job puts perfection in the work." - Aristoteles
Glädje har affärsvärde. När vi trivs presterar vi bättre. Glädje inte är motsatsen till effektivitet, utan en förutsättning för den. Forskning visar att människor i ett positivt sinnestillstånd är upp till 31 procent mer produktiva. När vi mår bra frigörs kreativitet, fokus och motivation. Därför bör organisationer aktivt skapa miljöer där utvecklare kan känna mening, kontroll och utrymme för skapande.
Cummins kallade sin filosofi Productivity for the lazy developer. Poängen var att vi ska automatisera bort det tråkiga, inte för att slippa arbeta, utan för att kunna lägga mer tid på det som kräver tanke, kreativitet och problemlösning. Ett exempel hon gav var hur ett team byggt ett internt verktyg som automatiskt besvarade återkommande frågor, en enkel men effektiv lösning som frigjorde både energi och arbetsglädje.
Hon pratade också om kod som en liability, något som ska hållas lätt, rent och begripligt. Mer kod betyder inte mer värde. Vi spenderar ofta mer tid på att läsa kod än att skriva den, så enkelhet blir den nya effektiviteten. Hur kul är det att läsa oäntliga rader med kod?
Och hon avslutade med något som fick hela publiken att nicka: 72 procent av människor får sina bästa idéer i duschen. Kanske är det dags att sluta mäta produktivitet i timmar vid skrivbordet och istället i idéer, resultat och kreativitet.
Varför detta spelar roll för din organisation
När AI och automation tar över repetitiva uppgifter blir det mänskliga bidraget glädje, nyfikenhet och kreativitet. Organisationer som lyckas frigöra den potentialen kommer att ha ett försprång.
Från system till ekosystem
Under eftermiddagens Business Track fördjupades temat. Helena Holmström Olsson talade om hur vi gått från Building Systems till Growing Systems. Hon liknade utvecklare vid föräldrar: våra system är våra barn – de behöver näring, uppmärksamhet och lärande, inte ersättas vart tredje år.
I dagens tempo är cyklerna korta, veckor snarare än år. För att kunna utveckla på det sättet krävs data. 45 procent av alla funktioner i en mjukvara aldrig används, men de flesta företag vet inte vilka. Det visar hur viktigt det är att basera utveckling på verklig användning, inte antaganden.
Sedan kom Kristina Knaving och talade om Shadow AI and the Future of Work. 40 procent av organisationer har investerat i AI-modeller, men att 90 procent av medarbetarna i alla organisationer redan använder dem. Det innebär att tekniken har sprungit ifrån organisationerna.
Den mest värdefulla kompetensen framåt blir enligt henne att förstå vad AI faktiskt producerar – att tolka, ifrågasätta och förbättra resultatet. Hon hänvisade till en MIT-rapport från juli 2025 där endast fem procent av alla AI-piloter lyckas. Som också nämndes i mina insikter från Tech Blue Print.
Varför detta spelar roll för din organisation
Organisationer måste tänka mindre i projekt och mer i livscykler. Innovation kräver kortare loopar, datadrivet lärande och samarbeten mellan aktörer – inte silotänk och långsamma byten.
När cybersäkerhet blir kultur
Daniela Gustafsson om DevSecGeoOps. Hon beskrev ett security gap, ett växande avstånd mellan hur snabbt digitaliseringen går och hur långsamt cybersäkerheten anpassar sig.
Det handlar inte längre bara om ekonomiska risker utan om påverkan, manipulation och förtroende. Utvecklare blir allt oftare mål för attacker eftersom de ofta har tillgång till företagets mest känsliga system. Med nya EU-regler som Resilience Act 2026 ökar kraven på transparens, säkerhet och ansvar.
Men det finns även en positiv trend: fler företag vill nu bygga sina egna AI-modeller på sin egen data för att förstå och kontrollera vad som sker. Det är ett skifte från outsourcing till intern motståndskraft.
Danielas budskap var tydligt: cybersäkerhet måste bli en del av kulturen, inte en checklista. Det handlar om att bygga beteenden och förståelse, inte bara teknik.
Varför detta spelar roll för din organisation
Om säkerhet inte är inbyggt i kultur och processer blir det en bromskloss. I en AI-driven era räcker det inte att vara säker, man måste vara robust, transparent och snabb.
Författare
Ida Martinsson, Sales & Marketing Manager, Cyber Instincts
Vidare läsning:
För mer information om eventet: Paradigms of the Software Industry – Lindholmen Software Development Day 2025
Blogginlägg från UltraDefy: AI skapar ett nytt paradigm för mjukvaruindustrin
FAQ
Vad menas med paradigmskifte i mjukvaruindustrin?
Det handlar om att värde flyttas från teknik till kultur, från att skriva kod till att förstå användare, samarbeta tvärfunktionellt och bygga hållbara processer. Att förstå kunden ännu mer även som utvecklare blir viktigare.
Hur förändras utvecklarrollen i AI-eran?
Utvecklare går från att vara kodare till att bli produktutvecklare som arbetar nära kund, data och affär – med AI som verktyg snarare än konkurrent.
Vad är The Cyber Resilience Act & NIS2?
The Cyber Resilience Act är ett kommande EU-regelverk som ställer krav på att alla digitala produkter ska byggas med inbyggd säkerhet och uppdateras under hela sin livstid. Syftet är att öka motståndskraften mot cyberattacker i hela unionen.
NIS2-direktivet kompletterar detta genom att kräva att företag och offentliga aktörer inför robusta rutiner för informationssäkerhet, incidentrapportering och leverantörshantering. Tillsammans markerar de ett skifte mot ett mer ansvarsfullt och transparent digitalt Europa.
