Redo innan det händer – företagens roll i Sveriges beredskap
- för 7 dagar sedan
- 4 min läsning
Sverige befinner sig i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Hoten är inte alltid synliga och sällan tydligt deklarerade, men de är pågående. Påverkan, cyberangrepp, kartläggning av infrastruktur och strategiska beroenden sker kontinuerligt. Beredskap är därför inte en framtidsfråga, det är ett nuläge.
På eventet “Redo när det gäller – hur företag bygger beredskap” blev en sak särskilt tydlig: totalförsvaret är inte en isolerad militär struktur. Det är en fråga om samhällets samlade förmåga att fungera under press. Den förmågan finns i hög grad i näringslivet.
Som det uttrycktes under dagen: vi ska inte vara redo när det händer – vi ska vara redo innan det händer.
Ett hybridläge som kräver kapacitet
I den inledande omvärldsanalysen, med återkommande referenser till MUST:s lägesbild, beskrevs ett säkerhetslandskap där konflikter sällan inleds med tydliga gränsöverträdelser. I stället ser vi cyberangrepp, desinformation, intrångsförsök och systematisk kartläggning av kritiska flöden. Sårbarheter identifieras i fredstid.
Infrastruktur, leverantörskedjor och ägarstrukturer blir en del av säkerhetspolitiken.
Detta förändrar hur beredskap måste förstås. Det handlar inte enbart om att skydda sig mot ett framtida angrepp, utan om att bygga en struktur som klarar kontinuerlig påverkan utan att tappa funktion.
Självständighet är i detta sammanhang inte en retorisk ambition. Det är en operativ fråga om kapacitet.
Industrin och innovationskraften som strategisk tillgång
Ett återkommande budskap under dagen var att industrin är en central del av Sveriges försvarsförmåga. Techsektorn har idag en större betydelse för BNP och export än traditionell basindustri, och innovationskraften återfinns i stor utsträckning i små och medelstora företag. Det är i dessa miljöer som nya lösningar utvecklas snabbt och där anpassningsförmågan ofta är som störst.
Parallellen till Ukraina illustrerade detta tydligt. När förutsättningarna förändras drastiskt kortas innovationscyklerna. Förmågan att ställa om produktion, utveckla nya lösningar och snabbt möta nya behov blir avgörande.
Den organisation som kan anpassa sig snabbast har störst handlingsfrihet. Det gäller i krig, men det gäller också i fredstid när konkurrens, reglering och teknikutveckling förändrar spelplanen.
Beredskap är därför inte en passiv försiktighetsåtgärd. Det är en aktiv investering i förmåga.
Flöden, data och resiliens i praktiken
Ett konkret exempel på hur denna förmåga kan byggas presenterades av Sara Ali, vd för LogTrade Technology. Logistikflöden beskrevs som ett blodomlopp genom samhället, där vägar, transporter och distribution håller systemet levande. I dessa flöden rör sig allt från läkemedel och reservdelar till konsumentprodukter, samtidigt som omfattande datamängder genereras.
Denna data kan vara en strategisk resurs, men också en sårbarhet. Om flöden blir förutsägbara eller om information delas utan kontroll kan det möjliggöra kartläggning och påverkan.
För att möta detta arbetar LogTrade med algoritmstyrd distribution som skapar oförutsägbarhet i rutterna och med AI som kontinuerligt identifierar störningar och planerar om i realtid. Systemet fungerar som ett immunförsvar: det reagerar på avvikelser, prioriterar om och säkerställer att leveranser når fram även när förutsättningarna förändras.
En central princip är att den som äger datan också ska kontrollera den. Alla aktörer i en leveranskedja behöver inte full insyn; det räcker att rätt information når rätt punkt vid rätt tillfälle. På så sätt minskar exponeringen utan att effektiviteten går förlorad.
Resiliens blir här något mer än redundans. Det handlar om intelligenta system som anpassar sig och fortsätter leverera trots störningar.
Civilt försvar och affärsförmåga
Från Länsstyrelsen Västra Götaland betonades vikten av försörjningsberedskap och samverkan. I ett krigsscenario kommer viktiga svenska flöden och infrastrukturer sannolikt att utsättas för försök till störning, även om frontlinjen ligger långt bort.
Företag som kan fortsätta verka blir då en avgörande del av totalförsvaret.
Detta är inte enbart en säkerhetsfråga utan också en strategisk affärsfråga. Efterfrågan förändras i kris. Nya behov uppstår. Organisationer som i förväg har analyserat sin omställningsförmåga och sina kritiska beroenden står bättre rustade att både bidra och fortsätta skapa värde.
Samverkan mellan företag, kommuner, regioner och statliga aktörer kräver förtroende och etablerade kontaktvägar. Den typen av relationer byggs inte i ett akut läge. De byggs över tid, genom gemensam förståelse och gemensam planering.
Cyber som grundförutsättning
Bakom alla dessa resonemang finns en avgörande dimension: den digitala infrastrukturen. Begreppet C4ISR – Command, Control, Communications, Computers, Intelligence, Surveillance and Reconnaissance, beskriver det tekniska nervsystem som möjliggör ledning och beslutsfattande i moderna försvarssystem. Utan säkra och tillförlitliga digitala miljöer fungerar inte detta nervsystem.
Samma logik gäller för näringslivet. Om företag ska kunna ställa om produktion, delta i samhällskritiska leverantörskedjor och samarbeta med offentlig sektor krävs robusta IT- och OT-miljöer, kontinuerlig övervakning och en förmåga att snabbt hantera incidenter. Säkerhetskultur och medvetenhet blir lika viktiga som tekniska skydd.
Cyberförmåga är därför inte en separat funktion vid sidan av verksamheten. Den är en integrerad del av företagets operativa kapacitet.
Från medvetenhet till handling
Det finns idag en tydlig politisk vilja att stärka totalförsvaret. Men viljan måste omsättas i konkret handling på organisationsnivå. Företag behöver identifiera sina kritiska funktioner, förstå sina digitala beroenden och stegvis bygga upp den motståndskraft som krävs för att fortsätta leverera även under press.
Sverige har stark innovationskraft, avancerad teknik och en industri med stor anpassningsförmåga. Om dessa resurser kombineras med genomtänkt säkerhet och samverkan kan beredskap bli en källa till trygghet snarare än oro.
Beredskap handlar ytterst om frihet, friheten att fortsätta fungera, fortsätta leverera och fortsätta bidra, även när omvärlden förändras snabbt.
Författare
Ida Martinsson - Business Development Lead, Cyber Instincts
Kontakta mig om du vill prata mer!
Vidare läsning:
Broschyren “Beredskap för företag – om krisen eller kriget kommer”
Den här broschyren är framtagen av Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) på uppdrag av regeringen för att hjälpa företag att stärka sin beredskap inför kriser och krig.
Den ger råd om planering, träning och hur man bygger motståndskraft i sin verksamhet.
MUST Årsöversikt Du kan läsa om den senaste årsöversikten från MUST, där Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst beskriver hotbilden för 2025.
Den här sidan ger dig både rapportens huvudpoänger och länk till vad som är publicerat i årets rapport.
