Från ROI till ROH – ett nytt perspektiv på AI
- Ida Martinsson

- 13 nov.
- 4 min läsning
Baserat på mitt tidigare inlägg “Insikter från Tech Blueprint” vill jag fördjupa mig i en tanke och ett nytt perspektiv på AI. Som även berörts i flera samtal efteråt.
Under Tech Blueprint slog en talare fast att Return on Investment alltid handlar om pengar, att framgång mäts i vinst eller kostnadsbesparing. Men under kaffepausen hamnade jag i ett samtal som utmanade det synsättet.
Vi pratade om AI som något mer än ett effektiviseringsverktyg. Om en teknik som kan frigöra mänsklig tid och energi, och hjälpa oss att göra det som verkligen känns meningsfullt. Kanske är det dags att bredda begreppet. Kanske handlar framtidens avkastning om något helt annat: Return on Happiness.
AI som verktyg för självförverkligande
AI handlar inte om att ersätta oss, utan om att frigöra oss. När tekniken tar över det monotona får vi människor tid till det som kräver empati, kreativitet och fantasi.
Det är just det som ligger högst i behovspyramiden: självförverkligande. AI kan bli det verktyg som gör att fler får utrymme att skapa, lära och leva fullt ut.

När robotar ersätter brist – och skapar balans
Robotar och automatisering kan täcka upp där arbetskraften minskar, i logistik, transport och rutinuppgifter. För vissa låter det hotfullt. Men i praktiken kan det vara nyckeln till ett mer hållbart samhälle.
Människan i omställningen
För den som idag arbetar som chaufför eller i ett lager kan tanken på robotisering förstås kännas oroande. Men ur ett större perspektiv öppnar det för något nytt, att människor kan ta plats i roller där mänskliga egenskaper verkligen behövs: i vård, utbildning, innovation och skapande.
När tekniken tar hand om det repetitiva, kan vi lägga vår energi på det relationella och kreativa.Och om robotar kan täcka upp där resurserna minskar, behöver vi inte längre vara beroende av ständig befolkningstillväxt för att hålla ekonomin igång.
I grunden innebär det att en minskande befolkning inte längre behöver vara ett hot mot ekonomin, utan en chans till balans. När vi inte längre bygger vår välfärd på ständig tillväxt kan både människor och miljö må bättre.
Det förändrar allt: Mindre press på jordens resurser, mindre överproduktion, och en möjlighet att skapa samhällen i harmoni med både miljö och människa.
AI frigör mänsklig kapacitet och öppnar dörren till ett mer hållbart sätt att leva.
Från effektivitet till mening
Vi har länge jagat Return on Investment, mer, snabbare, billigare. Men vad får vi ut av mer effektivitet förutom möjligtvis pengar?
AI kan hjälpa oss vända fokus från hur mycket vi gör till varför vi gör det. När tekniken frigör tid, kan vi investera den i det som ger mening: relationer, kreativitet, reflektion och lärande.
Det är där Return on Happiness kommer in, ett nytt sätt att se på värde. Det handlar inte om siffror, utan om livskvalitet. Om hur mycket välmående och mening vi får tillbaka på den tid vi investerar.
En ny sorts avkastning
För mig handlar AI inte om effektivitet. Det handlar om evolution. Från ROI till ROH. Från investering till lycka. Från produktion till mening.
Kanske är den största vinsten av AI inte ekonomisk, utan existentiell. Att tekniken låter oss bli mer mänskliga.
Detta har även väckt fler tankar hos mig som jag vill uppmuntra er att reflektera över:
Är det dags för konsultbranschen att lämna traditionell tidsrapportering och i stället gå mot modeller där fakturering baseras på leverans och värde – snarare än antal timmar?
För medarbetare vars arbetsuppgifter idag består av repetitiva moment – vilka nya, mer värdeskapande roller och ansvarsområden kan vi erbjuda dem för att säkerställa att de blir en del av AI-resan istället för att motverka den?
Om tekniken gör jobb “överflödiga”, hur skapar vi en kultur där människovärde inte längre kopplas till yrkestitel?
Vad skulle hända med innovationstakten om fler fick tid att följa sin nyfikenhet istället för att jaga deadlines?
Författare
Ida Martinsson - Sales & Marketing Manager, Cyber Instincts
Vidare läsning:
FAQ
Vad betyder “Return on Happiness”?
“Return on Happiness” (ROH) är ett sätt att beskriva den mänskliga avkastningen på teknik – hur AI kan frigöra tid och energi för kreativitet, mening och välmående.
I stället för att mäta framgång i ekonomiska termer, handlar ROH om hur mycket livskvalitet, glädje och balans vi får tillbaka på den tid och energi vi investerar.
Hur kan AI bidra till ökad lycka och mening?
AI kan ta över repetitiva och tidskrävande uppgifter, vilket frigör tid för människor att fokusera på det som känns meningsfullt – relationer, kreativitet, lärande och innovation.
När tekniken används på rätt sätt kan den alltså öka vår känsla av mening, eftersom den gör det möjligt att lägga energi på arbete och aktiviteter som ger värde på riktigt – både personligt och samhälleligt.
Vad har befolkningsminskning med AI att göra?
En minskande befolkning har länge setts som ett hot mot ekonomisk tillväxt.
Men med AI och robotisering kan vi bibehålla produktivitet även när arbetskraften minskar. Tekniken kan täcka upp där resurserna blir knappare – till exempel inom logistik, transport och vård – vilket gör att samhällen inte längre behöver vara beroende av ständig befolkningstillväxt.
Det kan i sin tur minska belastningen på miljön och skapa en mer hållbar balans mellan människa, natur och ekonomi. Detta ligger dock långt fram i en potentiell framtid.
Kan AI verkligen bidra till ökad lycka och mening i livet?
Ja, men bara om vi använder tekniken medvetet. AI i sig skapar inte lycka – men den kan frigöra tid, minska stress och öka möjligheten till självförverkligande.
När vi låter AI hantera det som dränerar oss, får vi mer utrymme för det som inspirerar oss.
Lycka handlar inte om att göra mer, utan om att göra rätt saker – och där kan AI vara ett kraftfullt stöd.
Vilka uppgifter kan robotar ta över – och vad kan människor göra istället?
Robotar och AI är redan bra på uppgifter som kräver precision, upprepning och logik – och i framtiden kan de ta över mycket inom logistik, tillverkning, transport, admin och databehandling.
Människor, däremot, är oersättliga i allt som kräver känsla, empati, kreativitet och helhetstänkande.
Det betyder att framtidens arbetsmarknad kan frigöra människor till roller som bygger på innovation, vård, utbildning, kommunikation och skapande – det vill säga allt som gör oss genuint mänskliga.


