top of page
ICON-Final-05_edited.png

Hackerattacken mot Svenska kraftnät visar varför proaktiv cybersäkerhet är avgörande

  • Skribentens bild: Cyber Instincts AB
    Cyber Instincts AB
  • 27 okt.
  • 3 min läsning

Uppdaterat: 29 okt.

Ett intrång som väcker frågor om Sveriges digitala beredskap


Svenska kraftnät har bekräftat att myndigheten blivit utsatt för ett omfattande dataintrång. En hackergrupp hävdar att de kommit över cirka 280 GB data och har publicerat en nedräkning på darknet med hot om att släppa informationen offentligt om deras krav inte uppfylls. Myndigheten arbetar tillsammans med polisen och MSB:s nationella incidentteam, CERT-SE, för att bedöma konsekvenserna och hantera situationen.


Det finns i nuläget inga indikationer på att Sveriges elsystem har påverkats, men händelsen understryker hur sårbar den digitala infrastrukturen är – särskilt när angrepp riktas mot samhällskritiska verksamheter.


För oss på Cyber Instincts är detta ännu ett tydligt tecken på att hotbilden mot svenska organisationer intensifieras, och att proaktivitet numera är en förutsättning, inte en strategi bland andra.


ree

När kritisk infrastruktur blir måltavla

Att ett angrepp riktas mot Svenska kraftnät är inte bara en isolerad säkerhetsincident. Det handlar om ett försök att påverka kärnan i det svenska energisystemet – en funktion som måste fungera även under kris eller höjd beredskap.


Datamängden som uppges ha stulits väcker frågor om hur mycket information som kan vara exponerad och vilken karaktär den har. En skillnad på några gigabyte kan betyda allt mellan interna dokument och detaljerad driftsdata. Detaljerna är fortfarande under utredning, men omfattningen visar att angrepp mot samhällsviktiga verksamheter inte längre är hypotetiska scenarier. De sker här och nu.


En hotbild som förskjutits

Cyberangrepp mot svenska mål har ökat markant de senaste åren, enligt återkommande rapporter från både MSB och Försvarsmakten. Angreppen blir dessutom mer avancerade och långsiktigt planerade, ofta med ekonomiska eller geopolitiska drivkrafter.


I takt med att hotaktörer riktar in sig på offentliga funktioner, kommuner, energibolag och leverantörer till samhällskritiska sektorer, krävs ett nytt säkerhetsparadigm. Det räcker inte att skydda systemen, man måste förstå sina beroenden, analysera sina sårbarheter och bygga resiliens i hela organisationen.


Från reaktivt till proaktivt – nyckeln till digital motståndskraft

Många organisationer arbetar fortfarande utifrån ett reaktivt förhållningssätt, där säkerhetsarbetet intensifieras först efter en incident. Det skapar kortsiktiga lösningar och ökade kostnader.


Ett proaktivt angreppssätt däremot innebär att organisationen:

  • regelbundet genomför Risk- och sårbarhetsanalyser (RVA),

  • etablerar en Incident Response Plan (IRP) som testas i verklighetstrogna övningar,

  • följer upp leverantörers och partners säkerhetsnivåer,

  • och utbildar personal och ledning i cybersäkerhetens grunder.


Det handlar inte bara om teknik, utan om kultur, ansvar och beslutsförmåga.


Fem grundpelare i ett modernt cybersäkerhetsprogram

1. Risk- och sårbarhetsanalys (RVA)

En aktuell RVA är grunden för all strategisk säkerhet. Genom att identifiera var organisationens mest känsliga tillgångar finns och hur de kan påverkas, kan resurser och investeringar riktas rätt.


2. Incidentförberedelse och återhämtningsplan (IRP)

När en attack sker gäller det att veta exakt hur man ska agera. En tydligt definierad IRP minskar panik och förlorad tid, och ökar chanserna att begränsa skadan.


3. Leverantörs- och tredjepartssäkerhet

Angripare utnyttjar ofta externa samarbetspartners som svaga länkar. Granskning av avtal, åtkomst och säkerhetsrutiner hos leverantörer bör vara en kontinuerlig process.


4. Teknisk säkerhetsarkitektur

Ett starkt skydd bygger på segmenterade nätverk, åtkomstkontroll, multifaktorautentisering, loggning och aktiv hotjakt. Tekniken ska arbeta för organisationen, inte tvärtom.


5. Ledning och kultur

Cybersäkerhet är i grunden en ledningsfråga. En styrelse som regelbundet får säkerhetsrapportering, och en organisation där säkerhetsfrågor diskuteras öppet, står betydligt starkare när något inträffar.


Vad organisationer bör göra nu

Händelsen mot Svenska kraftnät är en väckarklocka för både offentliga och privata aktörer. För att stärka den digitala motståndskraften bör ni:

  1. Kartlägga era mest kritiska system och informationstillgångar.

  2. Genomföra en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys.

  3. Utvärdera befintliga avtal med leverantörer och konsulter.

  4. Testa er incidenthanteringsplan i realistiska scenarier.

  5. Säkerställa att säkerhetsarbetet är förankrat på ledningsnivå.


Att agera nu är inte bara en teknisk åtgärd, utan en investering i förtroende, kontinuitet och nationell säkerhet.


Slutsats

Cyberhoten mot Sverige är verkliga, och angreppet mot Svenska kraftnät visar att ingen organisation är immun.Säkerhetsarbetet måste därför ses som en strategisk kärnfråga, inte ett IT-projekt.


För beslutsfattare inom energi, industri, offentlig sektor och kritisk infrastruktur handlar det om att bygga resiliens, förberedelse och handlingskraft – innan nästa attack sker.


Cyber Instincts arbetar vi med att hjälpa verksamheter i Sverige att identifiera risker, skapa åtgärdsplaner och utveckla hållbara cybersäkerhetsstrategier. Om du vill veta hur din organisation står rustad, ta kontakt med oss för en inledande analys och rekommendationer utifrån ert nuläge.


Vidare läsning & kommande aktiviteter

Kommande webbinarium: När cyberhoten ökar


Relaterade artiklar:


Håll dig uppdaterad av Svenska kraftnät här.


Källor

  • SVT Nyheter, ”Hackerattack mot Svenska kraftnät”, 26 oktober 2025

  • Omni / TT, ”Enorma mängder data kan ha stulits i attacken mot Svenska kraftnät”, 26 oktober 2025

  • MSB / CERT-SE, ”Stöd vid cyberincidenter”, msb.se

  • Svenska kraftnät, Pressmeddelande, oktober 2025

  • TV4 Nyheterna, ”Myndigheten brister i säkerhetsarbetet – hotar Sveriges säkerhet”, 2024


 
 
bottom of page